Taggarkiv: informationsarkitekt

Informationsarkitekt – Hur långt sträcker sig rollen?

Vad gör en informationsarkitekt? Hur långt sträcker sig rollen egentligen?
Den 15:e oktober 2021 bjöd vi på IRM in till diskussionsträff för att diskutera rollen Informationsarkitekt; vad som kan ingå i rollen och vad som inte ingår. Vi har röstat och vi har ett resultat!

De flesta som läser detta har nog en bild av vad en informationsarkitekt gör. Åtminstone vad kärnan i arbetet är och ungefär hur långt rollen kan sträcka sig. Och jag tror egentligen inte att vi har så olika uppfattning. Men ändå, det kan finnas aspekter där vi har en lite olika förståelse. Och det finns ju inget rätt eller fel egentligen, man kan absolut argumentera för en snävare eller vidare omfattning av rollen.

Den 15:e oktober 2021 bjöd vi på IRM in till diskussionsträff för att diskutera rollen Informationsarkitekt; vad som kan ingå i rollen och vad som inte ingår.

Vi var femton deltagare, nästan alla är verksamma informationsarkitekter och några andra med ett starkt intresse i området.

Röstningen

För att få en struktur på diskussionen hade jag förberett en röstning och listade de kompetensområden som vi såg som kandidater i sex rader. Sedan delade vi dessa i korsande kolumner för de olika sätt på vilka man kan tänkas kunna vara involverade i respektive område.  Detta resulterade i en matris, se nedan

Det är svårt att uttrycka sig riktigt entydigt så både raderna och kolumnerna kan tolkas lite olika. Man kan också argumentera för fler rader och kanske också fler kolumner. Men deltagarna denna dag var överens om att indelningen skulle fungera för en röstning. Vi skulle få ett grepp om ifall vi har ungefär lika uppfattning eller var skiljelinjerna går mellan olika uppfattningar.

Själva röstningen gick till så att deltagarna fick markera i respektive ruta om man ansåg att rollen omfattade det som påstods eller inte. Det fanns också möjlighet för ett tredje alternativ, kanske, och det hände även att någon avstod från att rösta i vissa rutor.

Resultatet

Här är röstresultatet

Jag tänker nu våga mig på en analys av resultatet. Men först några noteringar.

Vilken ”informationsarkitekt” röstade vi om?

Det finns ju två radikalt olika innebörder i termen informationsarkitekt. Se artikeln ”Informationsarkitekter – de två kulturerna”. Den betydelse vi röstade om var den roll vi på IRM är engagerade i, som är inriktad på en hel verksamhet eller del av en verksamhet. Den andra betydelsen av termen ”Informationsarkitekt” handlar om presentation av information på en specifik webbplats eller liknande.

Var gruppen representativ?

Vems uppfattning belyser röstningsresultatet? Vem var med och röstade? Jag och mina kollegor uppfattar att deltagarna på diskussionsträffen den 15 oktober 2021 kan räknas som ett representativt urval av de som är verksamma inom området. Åtminstone tillräckligt representativt för att vara intressant. Vi hade en ganska bra köns- och åldersfördelning, och deltagarna kom från både offentliga organisationer och privata företag.

Var gruppen tillräckligt stor?

En liten grupp ger ett lika bra resultat som en stor, så länge urvalet inte är skevt.

Det vi röstade om var kompetensroller, inte befattningsroller.

Jag menar att man vid diskussion om roller bör skilja på om vi pratar om kompetenser eller befattningar. Om jag säger att jag är informationsarkitekt så kan det betyda att jag har den kompetens man kan förvänta sig av en sådan. Det kan också betyda att jag har en befattning med det namnet i en viss organisation. Det är en viktig skillnad. Vi var här intresserade av själva kompetensen, inte hur man använder titeln i landets organisationer.

Rösten ”Ja” i en ruta, menar man då att en informationsarkitekt måste behärska det rutan står för?

Nej, inte riktigt, hela området är stort, och alla kan inte greppa alla delområden fullt ut. Vi menar snarare att en Ja-röst betyder att du anser att området ingår i kompetensområdet på något sätt. Att det är rimligt att anta att en utbildning eller certifiering inom området skulle omfatta området för att kunna sägas vara komplett. Det hindrar inte att jag som säger mig vara informationsarkitekt kan ha mindre kompetens inom ett eller flera av områdena. Fast jag måste nog kunna täcka de flesta i varje fall, annars blir det tunt.

Analys av resultatet

Låt mig gå igenom områdena rad för rad och försöka tolka röstresultatet.

Data- och informationsstrukturer

Syftet med data- och informationsmodellering är att få grepp om data- och informations-strukturerna i en verksamhet. Gruppen var ense om att det ingår i rollen. Så vi kan även fortsättningsvis betrakta modellering som en kärna i informationsarkitektens arbete. Närmare hälften har dock givit en liten reservation för att styra, leda och hantera med ett ”kanske”. Det beror förstås på vad vi menar med verben ifråga. ExKanske man lägger någon slags chefsroll i detta som man menar inte ingår.

Begrepp och språk

Detta område har fått lika höga röstetal som föregående. Jag tolkar det som att man vill se att vi med våra modeller, med sina benämningar och definitioner, fångar och formar ett språk för de företeelser som beskrivs av data. Jag tycker att resultatet är intressant, för jag upplever att den aspekten av modelleringen ofta inte uppmärksammas.

Försörjning, integration och användning av data/information

Analysera/utreda/dokumentera/modellera får närmast full pott i röstningen medans övriga rutor får succesivt fallande röstetal. Jag tolkar det som att man vill se det som att informationsarkitekter ser till att man har koll på hela dataförsörjningen, men att man däremot inte har ensamt ansvar för att få försörjningen att fungera. Utan det är ett ansvar för it-funktionen som helhet.

Ta hand om data som tillgång/resurs

Här återkommer mönstret från föregående rad, och min tolkning är densamma.

Ägarskap och styrning av dataresurser

Återigen samma mönster som de två föregående raderna. Samma tolkning

Styrning av dataresurser utifrån säkerhetskrav

Nu träder vi ut på lite mer främmande mark. Nästan alla röstade ”Nej”, och några är tveksamma, på om datasäkerhet verkligen är informationsarkitektens hemmaplan. Undantaget är uppgiften att analysera/utreda/dokumentera/modellera. Jag tolkar det som att informationsarkitekten kan ta en analyserande roll inom området men knappast ett större ansvar.

Jag hann själv inte med att rösta men min uppfattning stämmer väl med det samlade resultatet. Samtidigt är jag lite överraskad av samstämmigheten, jag uppfattar inte några tydliga skiljelinjer, annat än sådant som enklast kan förklaras av frågornas otydlighet.

Om jag ska våga mig på en sammanfattning så ger resultatet en vink om att det inom skrået finns en tydlig bild av vad en informationsarkitekt arbetar med. Jag vågar mig inte på en definition men vi har ringat in en bred roll runt data, information och vad det representerar i våra verksamheter. 

Du kanske läser in en annan tolkning av resultatet. Låt höra i så fall.

Tack till alla som var med och bidrog till detta och låt oss fortsätta dialogen. Vi planerar att ha fler träffar framöver. Du får gärna föreslå ämnen som du vill att vi tar upp och även former för träffar. Väl mött!

/Peter Tallungs, IRM

Nästa artikel i serien publiceras torsdag 11 november. Vill du prenumerera på denna artikelserie? Registrera din mailadress här.

Informationsarkitekter: De två kulturerna

En roll med namnet informationsarkitekt har uppstått två gånger i historien i två olika sammanhang och med olika tyngdpunkt. Det kan skapa förvirring. Men det kan också vara en möjlighet.

Informationsarkitekten – sprungen ur databasadminstratörens roll

Den första gången någon kallades ”informationsarkitekt” var på mitten av 1970-talet, men professionen växte först fram på allvar ur databasadministratörernas värld på 1980-talet. I början handlade det om att designa databaser. Rollen utvecklades så småningom till att handla om det större perspektivet, att bringa ordning i en verksamhets data och information tvärs över olika källor, verksamhetsfunktioner, databaser, applikationssystem, integrationer, tjänster, rapporter med mera.

Tack vare den nära kopplingen som en verksamhets data har till begreppen och språket i en verksamhet så växte det fram så småningom på sina håll ett ansvar för begrepp och språk. Men fortfarande handlar det oftast om en nära koppling till informationstekniska system, och vanligen med ett mycket brett fokus över många enskilda tillämpningar, databaser, integrationer, rapporter. Ibland är uppgiften att skapa en gemensam grund tvärs över flera verksamheter.

Det är i det skrået jag och mina kollegor på IRM arbetar. Det finns ingen särskild utbildning för detta, men det finns branschorganisationer som DAMA (Data Management Association International) med konferenser och på webbplatser som TDAN (The Data Administrators Newsletter) finns ett rikt material att ta del av.

Informationsarkitekten – sprungen ur webbdesignerns roll

Den andra rollen med samma namn uppstod ett par decennier senare.  Boken ”Information Architecture for the World Wide Web” av Louis Rosenfeld med flera som kom 1998 brukar nämnas som startpunkt. Boken kallar man ofta för ”Isbjörnsboken” med anledning av förlaget O’Reillys gimmick med djur på omslaget. Den manifesterade informationsarkitektens roll som en utbrytning ur webbdesignernas skrå. Författarna skrev om hur man skulle strukturera information på en webbplats. Rollen har sedan breddats till att handla om hur man strukturerar information för en viss tillämpning, vilken som helst, inte bara webbsidor.

För denna roll finns det idag flera utbildningar på svenska och utländska universitet. När man googlar på ”Informationsarkitekt” eller liknande får man nästan bara träff på rollen eller kunskapsområdet i denna nyare betydelse.

Två skilda skrån

Vi behöver för den fortsatta diskussionen kunna skilja dessa två rörelser åt. Det finns de som har börjat kalla vårt äldre område för Enterprise Information Architecture” vilket jag tycker är klargörande. Ty vårt arbete är ju inte begränsat till en specifik tillämpning utan spänner över en hel verksamhet, eller i alla fall stora delar av en verksamhet. En svensk översättning av termen kunde vara ”Verksamhetsinformationsarkitektur” om det inte vore så långt och tungvrickande. Den andra nyare inriktningen skulle kanske kunna heta Service Information Architecture” eftersom den handlar om hur information presenteras inom en enskild tjänst, till exempel en webbapplikation, en webbsida, en elektronisk tjänst, en broschyr eller liknande. Men som sagt, det är endast min egen tanke.

Det finns ingen motsättning mellan dessa roller. Det finns beröringspunkter, men också skillnader i tyngdpunkt. Det märkliga är att det här är två olika kulturer som sällan möts. Vi inom dessa två områden borde interagera mera, men i stort sett har det fortsatt som två olika yrkesgrupper utan vidare kännedom om varandra.

Vad skiljer oss åt?

Det finns mycket som är gemensamt mellan rollerna eftersom det i båda fallen handlar om information och data.

Den stora skillnaden ligger i den yngre rollens fokus på hur man som användare brukar någon form av interaktiv tjänst. Rollen har ju sitt ursprung inom interaktionsdesign. Detta avspeglas i utbildningsinnehållet som har fokus på olika typer av användargränssnitt som kurser i webbutveckling och interaktionsdesign.

Detta saknas nästan helt och hållet i den äldre rollen som jag och mina kollegor är en del av. Den fokuserar på struktur, mening och egenskaper hos data och information i sig, gemensamt över alla tillämpningar, liksom över hela datadistributionen vilket naturligtvis ändå är en nödvändig grund för användbarheten för alla tillämpningar av data. Man kan säga att vi är ”presentationsagnostiker”. Det vi tar fram måste fungera för en hel verksamhet (eller ibland flera samverkande verksamheter eller hela branscher) tvärs över alla enskilda kommunikationskanaler och sammanhang.

Jag har också förstått att eftersom informationsarkitekter av den yngre rollen ligger så nära interaktionsdesigners i sitt arbete har de haft och har kanske fortfarande svårt att urskilja sig från de senare och motivera sin existens i den världen.

Kan vi närma oss varandra?

Om jag fick önska något skulle det vara att vi informationsarkitekter, oavsett inriktning kunde jobba närmare varandra och lära av varandra. Jag är säker på att vi av den äldre skaran skulle behöva bli bättre på informationsdesign och att de av den nya skaran skulle må bra av att lyfta blicken från enskilda tillämpningar till det större sammanhanget.

Men första steget måste då bli att vi känner till varandras existens. Det är med förhoppningen att bidra till den kännedomen jag skriver detta.

Vad säger du? Vad gör vi åt detta?

/Peter Tallungs IRM

Nästa artikel i ämnet informationsarkitektur publiceras torsdag 18 februari. Det handlar då om informationsmodellen som domänmodell. En informationsmodell beskriver inte bara data i en verksamhet utan även det som data representerar.  Vill du prenumerera på denna artikelserie? Registrera din mailadress här.